Är klimathotet en inhuman bluff?

Idag domineras media och miljöforskningen av hotet från en global uppvärmning. Det svårt att hitta forskare som kan tänka sig att offentligt argumentera för något som utmanar koldioxidteorin. En sådan infallsvinkel skulle med stor säkerhet innebära förlorade forskningsanslag. Vilken trovärdighet har då koldioxidteorin?
Fram till 1970-talet var det inte många forskare som förfäktade koldioxid i allmänhet och den mänskliga faktorn i synnerhet som en drivande faktor av klimatet. Då var den allmängiltiga teorin att det var solen och dess skiftande aktivitet som var den helt dominerande faktorn i klimatförändringar. En teori som finner empirsikt stöd i vår tids temperaturskiftningar. Samtidigt som det kausala sambandet mellan koldioxid och temperaturförändringen kan anses som vara tveksamt. Vidare ansågs koldioxid och kanske framförallt den mänskliga andelen av utsläppen utgöra en försumbar faktor i växthuseffekten. Det var snarare vattenånga som ansågs utgöra den dominerande faktorn i växthuseffekten. Vad hände med denna uppfattning?
Oavsätt teorins riktighet går det att hävda att effekten av en rigid hållning mot utsläppen är inhuman. Om vi verkligen är oroliga för skadliga miljöeffekter är det snarare den skadliga inomhusluften i fattiga länder som likt malaria och andra fattigdomsbetingande sjukdomar skördar miljontals människors liv varje år. Genom att förneka exempelvis afrikanerna att använda sig av de stora tillgångar på kol och olja som utgör en potentiell källa till billig energi och därigenom utveckling tvingas dessa människor fortsätta vedelda för att kunna laga mat eller läsa läxorna. Problemet är som jag ser det att denna form av miljöhot är politiskt laddade då de åskådliggör skillnader mellan fattig och rik alltmedan det globala klimathotet kan dölja desamma. Kanske är det därför som teorin på senare tid har blivit så populär för de som strävar efter att förvalta makt?